Landet i fjärran
fast ändå inte så långt borta!
 |
| Vackert i höstsolen |
 |
| Det är inte fullt förrän det rinner över... |
 | ||||
| Min kompis |
Jag har sån tur som har ett land att åka till
när jag vill komma nära skogen och
samtidigt få lugn och ro.
Min kompis Jaxon - av släktet människans bästa vän
och jag drog i väg i solskenet för
att hitta lyckan i Väddös skogar.
Bland många kantareller och trattisar
andades vi ren luft, rullade oss i bajs...
Nja, inte jag då, men min kompis gjorde det.
Han luktade bläää efter det.
Och vi strosade bland spindelnät, nedfallna barrträd,
lyssnade till
gnisslande buskar, hackspettarnas
idoga arbete
och käkade pinnar och äpple.
Gissa vem som käkade pinnar?
Tjohi nu väntar tapetserarkursen.
Höstkram
Isabell
2 kommentarer:
Ha ha, på presentpapperspunkten är vi nog rätt lika och det borde nog fler vara med tanke på vår miljö :) Jösses vad mycket svamp du plockat, fullt trodde jag men det har ju förståss inte runnit över. Charmen med att rulla sig i bajs frörstår jag inte riktigt men hundar är ju rätt toliga. Kram Katta
Åhh så mysigt ni verkar haft! Skönt och tryggt att ha Jackson med dig dit:) Trots rullning och så..! Och vilken härlig korg med kantareller!! Mums!
TACK för sist!! Så underbart att få kultur av dig!
KRAM//Ullis
Skicka en kommentar